Fittade filmer har en specifik uppsättning nöjen – det finns den voyeuristiska dragningen av att se något som verkar hemligt, de konceptuella idéerna som filmskapare bara kan komma undan med i det formatet, och möjligheten till specialeffekter som har kraften att både imponera och sjuka. V/H/S Serien är skicklig på att utforska dem, och det finns utrymme i filmens antologiformat för en filmskapare att visa upp sina egna styrkor och intressen. V/H/S 99det senaste bidraget i franchisen är inget undantag med fem segment som vacklar i kvalitet men lyckas leverera något njutbart på vägen.

Att fly från seriens lärdomar hittills, det finns ingen enskild omslutande premiss för V/H/S 99, bara stop-motion animerade shorts skapade av en av karaktärerna från ett av segmenten,”The Gawkers”, regisserad av Tyler MacIntyre. Vi träffar inte tonåringarna bakom kameran och i”Gawkers”förrän mot slutet av filmen, men filmen inleder starkt med”Shredding”, regisserad av Maggie Levin. Efter jakten på en grupp tonåringar på uppdrag att spela en show i en underjordisk lokal som var platsen för en katastrof för flera år sedan för det sista bandet som spelade där, är”Shredding”en rolig blandning av musikvideostilar från 80-talet och 90-tal med en grupp zombies också. Det är mindre skrämmande, men ett bra sätt att komma in i den avgjort sena 90-talsstämningen. V/H/S 99 gå för. Nästa är”Självmordsbud”, regisserad av Johannes Roberts, en berättelse om en föreningsgrupp som har gått snett när ett löfte tvingas tillbringa natten levande begravd i en kista. Du kan säkert gissa vad som händer härnäst, men låt oss bara säga att allt är roligt och roligt tills en gammal förlovning bestämmer sig för att dyka upp igen under leran. Flying Lotus segment,”Ozzy’s Dungeon”, är nästa och är en av de bästa V/H/S 99. Vi följer en Double To dare/Legends of the Hidden Temple stilshow som går fruktansvärt fel för en ung tävlande. Sedan tar segmentet en tuff vändning, vilket gör det till en overklig hämndmardröm (med massor av inälvor och mod). Särskilt utförandet och riktningen av detta segment skiljer det åt – det känns distinkt, fokuserat och roligt eftersom bara en V/H/S 99 segmentet kan.”Ozzy’s Dungeon”utnyttjar den begränsade tid den har för att göra intryck på bästa sätt. Resultatet är något som liknar förra avsnittets”Storm Drain”, en utmärkt filmskapare som nästan spricker ur filmen med potential och kraft.